Sverige förlorade matchen och Hart förlorade mig, men det var gårdagen det. Jag borde inte få titta på någon sport alls eftersom jag faller in i det för mycket. För mycket känslor.

Idag var en fin jobbardag, och då menar jag varken att det var ont om kunder eller att A inte jobbade, nej, men jag fick en hel del trevliga kunder. Av en tant jag hjälpte att få rätt på telefonen så att hon enkelt kunde skicka sms igen (ställa in rätt meddelandecentral och lägga in snabbnummer bland annat) fick jag en påse och ett paket från ett konditori innehållande en smarrig jordgubbshistoria och en chokladkaka. Mums. Bra service lönar sig :) Tror det blev rätt mycket bonuspoäng dessutom. Det gäller att sälja rätt grejer, hah. A hade inte sina två buddies på jobbet så han gav med sig och kunde snacka med mig också. Jag kom ifrån jobbet runt halv fem och sedan var det stekstek på terassen. Jag är ju för fasen ledig imorgon så då bär det iväg till Skanör-Falsterbo! Mer stek då, ja, tack.


Nu sitter jag och sjunger en massa Coldplaylåtar. Michael Jackson har spelats om och om i huvudet ett bra tag, jag behöver ett avbrott. Det är galet. Han var den där odödliga människan som alltid skulle finnas där. Nu är det hans musik som är kvar, hans starka musik som alla känner så väl till. The Maccabees blir det också, Toothpaste Kisses. Gunget i den. Mys, mys. Den låten fastnar och nynnandet tar aldrig slut.

Nu blir det Felicity igen. De senaste dagarna har jag nött avsnitt efter avsnitt må jag säga. Tekniken var rolig på 90-talet, eller nej; den var nästan obefintlig, jämfört med idag that is. Jag vill ha de bra bitarna nu, men de kommer tids nog. Jag har hela säsong 2 också! Wouhuo.